Vilket surväder vi har fått, blött och slaskigt. Igår fick jag sällskap av Lovisa då det var dax för den dagliga promenaden, rätt blöta om fötterna var vi nog båda två :)Fick ihop ca: 7000steg på våran prommis så det var ju jättebra, sen är det ju så mycket lättare att gå om man får surra under tiden, konstigt! Medans mammorna sen skulle dricka kaffe, bekantade sig barnen med varandra. Stackars Alva tyckte nog Klara var lite väl påflugen och närgången då hon bara ville sitta i hennes knä, kramas med henne, hon försökte tom lyfta henne :)
Jag har gått samma sträcka i regnet idag, Anders har förresten mätt och det blir 4km ganska exakt, var inte lika slaskigt då vägen blivit skrapad, men halkigt var det kan jag meddela! Det går bra med viktväktarmaten, jag är mätt och belåten. Är inte så svårt, kommer ihåg rätt mycket faktiskt. Men pluggar häftena på kvällen då barnen somnat.
Nu sitter jag här i väntans tider, men jag är inte gravid om nu någon trodde det, förlåt om ni satte kaffet i vrångstrupen:)
Jag har "blivit med häst", eller rättare sagt snart har jag en stor häst hemma på gården. Får henne hemkörd så jag väntar bara på att se transporten svänga in när som helst... Jag vet egentligen inte så mycket om henne förutom att hon haft en mental krasch, Kamilla tror att hon kan passa mig så vi får väl se. Ska iaf ha henne på prov ett tag, kan ju inte bli värre än att det inte funkar mellan oss. Anders grubblar mest på hur jag ska ta mig upp i sadeln, hon är 165cm i manken så det är ju lite skillnad på min "stora" Medea som är hela 135cm, tur det finns pallar annars får väl Anders hissa upp mig med skopan:)
Ja verkligen! Man känner att man har gjort något vettigt i alla fall! :) Måste göras om.
SvaraRadera